|
Men om man tittar på bruttovinsten i de olika butiksgrupperna finner man att bruttovinsten nästan är densamma. Om bruttovinsten är 20% så kan man räkna ut att butikernas påslag är 25%. Alltså både stor och liten butik lägger på lika mycket på varorna. Det är alltså inte så att köpcentran jobbar med lägre marginal.
Olika påslag kan därmed inte vara orsaken till dagens stora prisskillnader.
Men borde då inte små inköpsvolymer till många små butiker ge högre transport kostnader som fördyrar varorna?
Nej en studie av ICA:s siffror visar att deras transportkostnader till ICA-butikerna är densamma för både stora och små butiker. Kostnaden utgår endast ca 1,50kr per hundralapp i konsumentled. Och detta oavsett om det är en stor eller liten butik man handlar i.
Varför är det då balans i grossistens kostnader för stora och små butiker? Jo de mindre får sämre service.
BILLIGARE SERVICE FÖR GROSSISTEN
A. Grossisten gör en effektiv kostnadsbesparing i att samlasta frysta, kylda och torra varor i samma varubil. B. Leverans endast två gånger i veckan. C. Leverans de dagar då transportapparaten är minst ansträngd. Oftast tisdagar och torsdagar.
FÖR GROSSISTEN ÄR DET DESSUTOM EXTRA LÖNSAMT ATT HA SMÅ BUTIKER, T EX PGA ATT:
1. De är mycket inköpstrogna. De har färre direktleveranser från fabrikanterna. 2.I små orter agerar matbutiken även som fackhandel. De köper då mer av grossistens lönsamma sortiment, t ex husgeråd, skriv-papper, leksaker m.m. 3. Närbutikerna kostar grossisterna liten eller ingen konsult-hjälp. Butikskoncept med utformning av t ex sortiment står köpman och konsumenterna själva för. T ex ICA:s Rimi-koncept har kostat koncernen 3-4 milj per butik. 4. De små är självfinansierade utan bidrag från grossisten.mer av grossistens lönsamma sortiment av t ex Husgeråd, skrivpapper, leksaker m.m. 5. Den lilla butiken är ofta byns eller kvarterets sista butik. Kedjan blir p så sätt inarbetad även hos motsträviga konsumenter. 6. Ortens sista butik hamnar ofta i media. Kedjans namn på den sista butiken har därmed ett reklamvärde för grossisten som inte kan köpas för pengar.
Läs kostnads och intäktsanalys av varutransporter till landsbygden här:
SAMMA KOSTNADER
Högre kostnader för grossisterna och högre påslag i närbutikerna existerar inte.
Under sjuttiotalet förhandlade grossisterna åt närbutikerna. EPA-varuhusen arbetade med stora volymer men trots det blomstade närbutikerna. Och EPA fick ge upp. Dagens stora prisgap är med andra ord ingen självklarhet.
VARFÖR TROTS ALLT?
Varför är då maten billigare i dagens stora butiker? Jo de erhåller sanslöst sockrade rabatter av fabrikanterna. Den stora butiken beställer som alla andra sina varor från grossisten och betalar fullt grossistpris men får via förhandlingar med fabrikantens försäljare kanske 30% tillbaka av grossistpriset de betalade. Varorna levereras via grossistens bilar men rabatten kommer direkt från fabrikanten till butikens bankgirokonto. Prisgapet i butikernas inköpspriser har ingen motsvarighet i kostnadsgapet för att sälja till många små butiker.
HUR HAR DÅ FABRIKANTERNA RÅD
Hur har då fabrikanterna marginaler med sanslösa rabatter? Jo nu när samtliga grossister blivit gigantiska fastighetsbolag med byggnader och butiker i köpcentran vilka drivs av grossistfinansierade franchisetagare. Har man passat på att i smyg ändrat inköpsvillkoren till nackdel för mindre butiker på följande illvilliga sätt.
Märkesfabrikanterna erbjuds att sälja sina välkända produkter till fantasipriser via grossisterna om följande förutsättningar uppfylls.
1. Fabrikanten har en egen säljkår som regelbundet besöker stora grossistfinansierade butiker.
2. En viss del av fabrikantens vinst på den lönsamma grossistförsäljningen delas ut till de stora butikerna i form av kraftigt sockrade rabatter.
Därmed har märkesfabrikanterna och grossisterna fått ett gemensamt intresse av oskäligt höga priser till närbutikerna via grossisterna.
Närbutikerna har varken makt eller tid att varje gång förhandla med fabrikanterna och måste därför acceptera grossisternas priser utan rabatt.
NAKET PRIS
Inom ICA har direktörer och köpmän diskuterat om man vill ha ett högt eller lågt inköpspris till sin grossist av fabrikanterna. Otroligt nog togs denna debatt vid ett par tillfällen upp av förbunds tidningen.
Följande tidningsklipp visar hur ICA-direktionen och stora köpmän resonerar om man skall ge grossistens inköpare mandat att kräva lägre inköpspriser av fabrikanterna. Göran Nord var då vice vd och högsta chef för inköpspolitik.
I tredje spalten kan vi läsa följande.
"Distriktordförandegruppen gjorde ett gemensamt uttalande, där den bl a gav ICA Partihandel mandat att förhandla om naket pris, under förutsättning att man också kan hantera prisskillnader mellan stor och liten butik."
Med naket pris menas ett så lågt pris till grossist att fabrikanten inte har extra marginaler att ge till köpcentran.
I sista spalten kan vi läsa följande.
"Nord menade att det är en viktig policyfråga som nu diskuteras med övergång till ett system som selekterar priset mellan stor och liten köpare. Men de selektiva rabatterna kan inte längre vara 10 - 40% man måste ned till betydligt lägre nivåer."
Med selektiva menas här de särskilda rabatter som fabrikanterna ger till de stora butikerna.
Göran Nord ville ha mandat för lägre inköpspris direkt till grossist men förlorade och fick sparken.
|
